Just nu håller vi på att skapa en hemsida istället då både vi och andra tycker att bloggen börjar bli väldigt rörig och svår att hitta i. Om allt går bra kommer hemsidan att vara igång inom någon vecka och då kommer vi lägga ut adressen till sidan här!!! Så håll koll och bli en av de första att besöka Stellas nya sida!!
Hälsningar
Peter, Elisabeth och Stella
Idag har Stella och matte varit och lekt på stranden i Farhult. Med var en lekkamrat, en stor Mastiff. Som vanligt gick det bra för Stella att leka med den, stora lekkamrater är roligare än små. De båda fick springa löst och jaga varandra mycket då vi var ensamma på stranden. Det var mycket tafatt och bus. De tyckte båda att det var jätteroligt och Stella eggade igång Athena så fort hon vilade för länge.
De var inte ute i vattnet så mycket då ingen av de tyckte det var någon höjdare. Dock gick pölarna på den långgrunda sanden bra. Stella var duktig och höll sig ganska nära och kom så fort jag ropade på henne. Hon kommer på inkallning bra.
Det är bra att Stella får busa av sig med andra hundar. De flesta vi känner har inga hundar, men hon har börjat få några nya lekkamrater. Elsa som är en Jack Russel är en annan lekkompis. De är dock inte helt sams alltid för de är båda rätt bestämda. De kan pussas och leka, men man får vakta eftersom leken ibland blir allvar. Sen slåss de båda om matte med för båda tycker att just den ska ha kel och bus…
Härmed vill vi önska alla en riktig god jul och ett gott nytt år!!!!
Vi kommer försöka få upp lite nya bilder på stellas framfarter under julhelgen.
När vi är ute och går med Stella får vi ofta kommentarer om hur fin och söt Stella är. En del kommenterar den ”fina taxen” eller undrar vad det är för blandras. När man sen berättar att det inte är en blandras utan en Lancashire Heeler tittar personen på en och säger ”en vad”?
Vi har även fått frågan varför vi valde just denna rasen som är så ovanlig. Det finns ingen förklaring egentligen mer än att vi förälskade oss i rasen när vi läste om den för första gången. Vi hade pratat vid flera tillfällen om att skaffa hund och vad vi ville ha. Vi ville ha en liten hund utan mycket pälsvård. Den skulle gå bra att ha i en lägenhet och inte vara för slapp, men klara sig utan en massa motion eftersom det inte är alltid man har tid att ta sig någonstans för att springa av sig.
En kväll satte jag (matte) mig vid datorn och gjorde ett test om vilken ras som skulle passa oss. Jag gjorde det mest för skoj skull och fick många förslag som jag kasserade ett efter ett. Jag ville ha en någorlunda självständig hund som man kan lämna en stund själv ifall man ska och handla utan problem. Jag kollade genom resultaten några gånger och läste extra om hundarna. Jag hittade en bild på en Heeler och sen var jag fast. Jag läste och fastnade för beskrivningen att en LH passar både för ”det unga paret som vill träna Agility och för en gammal tant som bor i lägenhet”. Det var en hund som lät perfekt och var jättesöt. När husse kom hem på morgonen efter jobbet så mötte jag honom i hallen och sa ”vi ska ha en Lancashire Heeler”. Han undrade vad jag pratade om och var lite tveksam men jag visade bilderna och beskrivningen och han sa direkt att en sån ska vi ha.
Vi sökte på kennlar och fastnade för Ananda-Mandala och Tanspot och var i kontakt med båda. Vi träffade Roland och Katarina på Anandla-Mandala först och efter det första mötet var vi säkra och tingade en valp av deras dräktiga Bea. Vi sa att det spelade ingen roll om det blev en hane eller tik eller färgen. Vi hade dock båda fått för oss att det skulle bli en hane så när vi fick reda på att en tik var våran blev vi småförvirrade men lika nöjda för det.
Första gången vi träffade Stella så var hon den enda valpen som kom fram och hälsade, hon var nyfiken och så fort hon kom upp i min famn var jag fast, det var verkligen kärlek vid första ögonkastet och hon verkade bestämma sig för att hon tillhörde oss med. Likadant med husse, hon bara var våran. Så det var egentligen aldrig vi som valde vår hund utan hon som valde oss.
När vi kom för att hämta henne så var mamma Bea väldigt trött på henne då hon var en bestämd och energisk ung dam. Vi var beredda på en ledsen valp som skulle gnälla hela natten, men det blev aldrig så. Hon gnällde inte en enda gång och verkade inte sakna mamma och syskon ett dugg. Hon lekte och busade och pussades och enda gångerna där var dåligt humör var när vi stängde in henne i hennes ”bur” bakom kompostgaller. Då var det sura miner, ingen som vill kela eller leka…Det har dock fungerat från första början med henne.
Vi ångrar inte att det blev en LH, ska vi ha fler hundar kommer det med att bli en sån. Det är den perfekta rasen. Av och på-knappen är perfekt och det är en sammarbetsvillig hund som älskar att vara igång lika mycket som hon älskar att vila på soffan. Hon är en lättlärd och intresserad hund. Hittills har vi inte hittat något Stella inte gillar att göra, hon gör allt lika intresserat så länge det är fart, lek eller gosande inblandat. Hon har dock inte förstått vad inte tigga innebär…det kan ju hända att man får något ändå.
Stella är ett busfrö med en otrolig charm, hon är svår att motstå. Hon älskar de hon känner och blir lika glad att se dem om det gått fem minuter eller fem månader sen sist. Då ska det pussas och pussas.
Hon är inte så förtjust i barn och är lite avig när hon träffar nya människor eller hundar (särskilt hennes egen ras eller andra små hundar, stora hundar går mycket bättre av någon orsak). Hon är även väldigt vaktande och skäller på ”farliga” saker som sopkvasten, dammsugaren, någon som smäller i en dörr, något som ramlar osv osv. Hon kan vara svår att få tyst på. Så där är rätt mycket vakt i henne.
Stella har ingen favorit av oss utan den som inte är precis hos henne saknar hon. Vissa saker gör hon bättre med matte, andra med husse. Gå i koppel gör hon mycket bättre med husse, därför går han på utställningarna med henne…det och för att matte är nervös nog av att titta på…
Matte är dock den som ska leka hela tiden…hon tycker väl att jag är för slö eller något, men jag har vant mig vid att vakna av att ha en latexgris som ”nöffar” mig i örat och en storleende hund som dreglar över mig. Det spelar ingen roll om Stella sover eller inte, hör hon orden ”ut”, ”mat” eller ”åka bil” så vaknar hon och blir överlycklig. Och myser man med henne så blir hon jätteglad och springer iväg och hämtar något att leka med, det är ju så roligt med dragkamp och hennes pipleksaker älskar hon till döds…en väldigt snabb död men lika glad är hon för det!
Stellas favoridjur (förutom den rosa leksaksgrisen…) är katter. Från början var jag orolig hur det skulle gå med en hund och katten. Det har dock funkat bra och Stella älskar sin ”syster”. Billie gillar Stella med…i korta stunder…när hon väljer det…och Stella är tyst…och sover 
Nej, de kan både leka och pussas men Stella är lite för stirrig för kattens smak. Stella förstår inte att hennes sätt att leka för en katt framstår som ”jag ska attackera och äta upp den där katten”. Hon förstår inte varför alla katter alltid gömmer sig, hon vill ju bara hälsa.
För matte är Stella första hunden och jag kan märka att jag varit lite för snäll mot henne när hon var liten, jag får jobba mer med lydnaden nu än vad husse får, hon har mer respekt för honom men lyder mig med, det tar bara längre tid ibland. Det beror på vad vi gör, vissa saker kör hon mer med P i än mig.
Vi har verkligen den bästa hunden vi kunnat få. Det är roligt att se hur snabbt Stella utvecklas just nu, man märker skillnad hela tiden. Sen i somras märks en väldig skillnad i Stellas sätt, hon har blivit vuxnare. Hon är fortfarande väldigt busig men hon har börjat lyda bättre. Hon kan även lägga sig och vila mer när hon behöver det. Men det är en väldigt energisk och bestämd tjej som nog inte kommer bli annat än en äldre valp med tiden…tror aldrig det leksuget försvinner från henne!
Vi rekommenderar alla som frågar att köpa en Heeler, vi ångrar inte vårt val alls. Vi tackar kennel Ananda-Mandala för att vi fick just Stella. Hon är fin och vi är stolt över vinsten i helgen, men framförallt är hon en otroligt älskad familjemedlem! Det viktigaste är att hon mår bra, är glad och tycker saker är roligt, det går före alla vinster i världen!
Vid pennan
//Matte
Eter en god nattsömn ska jag nog kunna få ner allt som hände Stella, husse och matte igår på hundutställningen lilla heelerspecialen (inofficiell).
Det var trevligt att se 60 stycken Lanchashire Heelers på ett och samma ställe och träffa alla trevliga människor bakom dessa hundar.
Stella var med i unghundsklassen för tikar och det gick bättre än vad vi någonsin skulle kunna fantisera om innan.
Hon blev ETTA med HP (hederspris) i sin klass (nio tikar i klassen) och placerad som TREDJE BÄSTA TIK bland alla utställda tikar.
Stella var med i kennel Ananda-Mandalas uppfödargrupp och avelsgrupp efter mamma Bea, de kom tvåa i båda grupperna efter Kennel Tanspots, Stella ingick också i Tanspots avelsgrupp efter pappa Revil.
Så man kan säga att vi var väldigt chockade och alla som såg mig i ringen sa att jag såg ut som ett stort chockat frågetecken när domaren sa till mig att gå till första platsen. Jag (husse) stammade ut en fråga på engelska sa du första plats och det gjorde han.
Det tog ett bra tag innan hela denna chockartade upplevelsen smälte in och så här dagen efter känns det fortfarande som en drömliknande upplevelse.
Det finns saker som vi absolut måste jobba på och det är att Stella ska intressera sig enbart för husse i ringen och inte de som är runt omkring och då speciellt matte. Sedan ska vi fortsätta med bordsträningen så att hon förbättrar sig där ännu mera och kommer stå på bordet utan att ens tänka tanken att det här är något obehagligt.
Idag har Stella legat däckad nästan hela dagen i soffan, förutom när hon kalasade på en bit tårta.
Vi vill också tacka alla för ett väldigt trevlig arrangemang och ett särkilt tack till Maria och co för den goda maten och ett trevligt boende.
Nu har vi ordnat så det finns en gästbok till bloggen. Så lämna gärna ett avtryck att ni varit här, det hade varit roligt att se vilka som har tittat in här.
Gästboken finner ni under länkar!!
Idag besökte vår hundträningsgrupp rehabavdelningen på djursjukhuset i Helsingborg. Där fick de hundar som ville testa att simma i deras bassäng. Efter att ha kommit över chocken att ha blivit islängd i något blöt, så trivdes Stella som fisken i vattnet och fick upp riktigt bra fart i vattnet. Efteråt blev det dusch och lite massage och det tyckte Stella var toppen för man fick ju levergodis också av den snälla personalen.
Nu har Stella fått sitt tävlingsnummer och hon går ut som 36:a i utställningsringen och vi får hoppas att all träning inför detta ger resultat i ringen också och inte bara hemma. Vi får en liten aningen kvällen innan då vi ska ha lite ringträning hos Maria i Väröbacka.
Nu har hösten kommit på allvar. Stella är inte så förtjust i rusk och regn, men promenader är ju en favorit så hon biter ihop. Nya hundkursen har börjat hos Lereslövs och Stella gillar det. Fragily, som är en blandning av lydnad/Freestyle/Agility är en del i kursen som är allmän lydnad fortsättningskurs. Man följer skyltar med olika uppgifter. Detta passar Stella bra, hon tycker att det är jätteroligt.
Stella har växt till sig över sommaren och lyder bra. Hennes korg hon hade som valp har åkt ut och hon har fått ett eget litet hus (egentligen hennes bur hon har på utställningar) s0m hon älskar. Hon ligger inuti och katten ovanpå.
Bloggen heter ju lhstella och ska handla om Stella men ibland får även katten Billie titta in. Billie är en 5,5 år gammal innekatt som går ute ibland på sommaren i koppel. Hon tycker att hösten har kommit för hon vill inte utanför dörren.
Billie flyttade in i Januari 2005 och då var hon ungefär 9 månader. Hon kommer från Kattkommandosyd som hjälper herrelösa katter. Billies mamma hittades övergiven när hon var dräktig och togs in. Billie är född i stödhem men har flyttat runt innan hon kom till oss. Hon är en bestämd dam som inte gillar förändringar. Hon ogillar andra katter, hon är rädd för dem och bara fräser och tjurar när hon träffar någon. Hon är dessutom rättså osocial och om det kommer andra på besök så syns hon inte till förrän gästerna har gått. Det har som följd att många inte tror på att vi har en katt eftersom de aldrig sett henne. Någon har undrat om det inte är tråkigt med en sån katt, men det är det inte. Det är trist att hon aldrig vill hälsa, men när det bara är de hon godkänner är det en mycket kelsjuk och sällskapssökande kisekatt. Hon älskar att pussas och mysa och hon pratar mycket med oss. Så för oss är hon en mycket härlig katt och det är hon mot de få som hon godkänner med.
De båda ”systrarna” kommer bra överens numera även om Stella är lite för häftig för Billies smak. Språket är inte samma mellan dem och ofta vill Stella leka medan Billie tror att hon ska bli attackerad. Vad vi är glada för är Billies stora förstående med Stella. Vi hade blivit varnade att katten kanske skulle skada valpen, men det har aldrig hänt. Billie varnar med tassen utan klor och går iväg när hon inte gillar situationen. Hon har aldrig rivit Stella. Stella älskar ju katter och Billie mest av alla, hon är mer en katt än en hund ibland. Så det är mycket gosande med katten från Stellas sida och Billie tar det med ro om hon inte går till överdrift. Så hos oss passar hunden och katten bra överens.
Vi tänkte dela med oss av bilder på katten idag. Det är inte så lätt att få några då Billie oftast går när kameran kommer fram. Bilderna under visar bra vad det är för katt, tupplurar, mys i sängen och sen ska alla påsar självklart kontrolleras ordentligt! 
